öken
Substantiv
öken
- landområde där i stort sett ingenting växer under större delen av året på grund av sträng torka
- Hyponymer: sandöken, stenöken, saltöken, isöken
- Sammansättningar: ökenklimat, ökenlandskap, ökenväxt
- böjningsform av ök
Översättningar
landskapstyp
- bokmål: ørken (no) m
- danska: ørken (da) u
- engelska: desert (en)
- finska: autiomaa (fi)
- franska: désert (fr) m
- italienska: deserto (it)
- nederländska: woestijn (nl) f
- nynorska: ørken m
- ryska: пустыня (ru)
- spanska: desierto (es) m
- tyska: Wüste (de) f
Adjektiv
öken (oböjligt)
- (slang) dödstråkig, fullständigt ointressant