överdrift

Substantiv

överdrift

1. det att överdriva; det att påstå något för att få det att verka mer betydelsefullt än det är

   2011 (7 okt): ”Han tror han är bäst” (Dagens Nyheter):

   Men det är ingen överdrift att säga att fiendeskapen och avundsjukan mellan dem är av en gammaltestamentlig sort.

2. det att vara i större mängd än vad det borde vara

   2008 (29 jul): Sjukt kroppsideal:

   Allting går till överdrift vad gäller bantning och plastikkirurgi, vid minsta lilla överflödigt kilo måste det bantas bort och hela livet går bara ut på att räkna kalorier.

   Vanliga konstruktioner: överdrift, gå till överdrift

Besläktade ord: överdriva