överhettning

Substantiv

överhettning

1. det att ett föremål (eller en person) blir varmare (får högre temperatur) än vad som anses godtagbart, än vad föremålet eller personen tål utan att riskera att skadas eller slitas ut, än vad föremålet klarar av utan att dess funktion tillfälligt försämras eller än vad som är säkert ur t.ex. brandsynpunkt, t.ex. på grund av att föremålet används för intensivt och för att kylningen inte fungerar tillräckligt bra

   Datorn stängdes av av sig själv på grund av överhettning.

2. (teknik) att gör att vattenångans temperatur stiger över kokpunkten. Finns användning i ångkraftverk
3. (ekonomi) om konjunkturen stiger för högt.