algebra
Substantiv
algebra u
- (matematik) räkning där bokstäver symboliserar tal, med hänsyn till räkneregler
- (matematik) en struktur som består av element (bokstäver) och ett antal operationer (+ och
) - (matematik) studiet av algebror i allmänhet
- (matematik) speciellt en algebra A över en kropp K, dvs. ett vektorrum med en (associativ) multiplikation definerad på A
)- Etymologi: Från italienska algebra, från arabiska الجبر (al-gebr, al-djebr, ”återställning, komplettering”), som är namnet på en av metoderna som används för att lösa andragradsekvationer i en bok skriven av den persiske 800-tals astronomen och matematikern محمد بن موسى الخوارزميّ (Muḥammad ibn Mūsā al-Khwārizmī) (jfr algoritm).
- Användning: Plural av algebra används sällan, mest i syfte på (2) ovan.
- Besläktade ord: algebraisk, algebraiker
- Sammansättningar: vektoralgebra
Översättningar
algebra
- albanska: algjebër (sq)
- baskiska: aljebra
- bokmål: algebra (no)
- bulgariska: алгебра (bg)
- danska: algebra
- engelska: algebra (en)
- estniska: algebra (et)
- finska: algebra (fi)
- franska: algèbre (fr) f
- grekiska: άλγεβρα (el)
- italienska: algebra (it) f
- kinesiska: 代数 (zh) (dàishù)
- makedonska: aлгебра
- nederländska: algebra (nl)
- polska: algebra (pl) f
- portugisiska: álgebra (pt)
- portugisiska: álgebra (pt)
- ryska: алгебра (ru) f (álgebra)
- slovakiska: algebra f
- slovakiska: algebra
- spanska: álgebra (es) f
- tjeckiska: algebra
- tyska: Algebra (de) f
- ukrainska: алгебра (uk)
- ungerska: algebra (hu)