allmänning

Substantiv

allmänning

  1. område som inte omfattas av privat äganderätt utan kan utnyttjas av envar, alla lokala invånare eller alla som tillhör det kollektiv som förvaltar allmänningen
    De flesta allmänningar i Västeuropa blev redan på medeltiden privat egendom.
icke-privat område
  • bokmål: allmenning (no)
  • danska: fælled
  • engelska: common (en)
  • kymriska: tir comin
  • nederländska: meent (nl)
  • nynorska: allmenning
  • ryska: альменда
  • tyska: Allmende (de)
COMPOSITIONS-1