bärsärk

Substantiv

bärsärk

  1. krigare i nordisk forntid som under strid kunde fattas av blint raseri
  2. (överfört) person som ofta grips av våldsamt raseri

Etymologi

Av fornisländska berserkr, av ber- (”björn”) och serkr (”skjorta”, ”särk”) som syftar på att krigaren var klädd i björnskinn.

Sammansättningar

fornnordisk krigare
  • danska: bersærk
  • engelska: berserker (en), berserk (en)
  • fornnordiska: berserkr m
  • isländska: berserkur (is) m