båggång
Substantiv
- (fysiologi) någon av de tre nästan cirkelformade kanaler, fyllda med endolymfa, som finns i varje inneröra, och som via vätskans tröghet och speciella hårbeklädda sinnesceller (hårceller) i väggen registrerar rotation av huvudet som en del av balanssinnet
- De tre båggångarna ligger i plan vars normaler är linjärt oberoende.
- Se även: otolitorgan
Översättningar
organ i balanssinnet
- engelska: semicircular canal (en)
