bastard
Från fornfranska bastard (franska: bâtard), besläktat med isländska bastarðr, tyska Bastard; av medellatin bastum, "klövsadel" (italienska basto), sammansatt med den från germanska språk lånade ändelsen *(h)ard, "hård" (egentligen med betydelsen avlad på klövsadeln, ej i sängen av äkta makar); jämför även franska fils de bast, tyska bankert (egentligen: avlad på en bänk), isländska hrísungr (egentligen: avlad i skogen). Betydelsen "oäkta son" har funnits i svenskan sedan 1600-talets första hälft. Betydelsen "korsningsprodukt", ifråga om djur från 1700- och om människoraser sedan 1800-talet.