besvikelse

Substantiv

besvikelse

  1. upplevelse av att en önskan inte blivit uppfylld; känslan när någon är besviken
uppevelse av att en önskan inte blivit uppfylld
  • albanska: dëshpërim, zhgënjim
  • bokmål: skuffelse m
  • danska: skuffelse u
  • engelska: disappointment (en)
  • finska: pettymys
  • franska: déception (fr) f
  • italienska: delusione (it) f
  • japanska: 失望 (ja)
  • nynorska: skuffelse m, vonbrot n, vonbrott n
  • tyska: Enttäuschung (de) f, Katzenjammer (de) m