bindning
Substantiv
bindning
- det att binda
- resultatet av att binda
- (fysik) dragningskraft som håller ihop atomer, joner och molekyler med varandra
- (schack) situation då en attackerad pjäs inte kan flyttas utan att exponera en mer värdefull pjäs
Synonymer
dolkÖversättningar
dragningskraft
- engelska: bond (en)
- polska: wiązanie (pl) n
schacktaktik
- engelska: pin (en)
- polska: związanie n
