dagtinga

Verb

dagtinga

1. göra eftergifter eller kompromissa på ett ovärdigt sätt i en förhandling, eller i överförd bemärkelse med sitt eget samvete

   2004 (14 nov): Västerlandets sju dödliga defekter (Svenska Dagbladet):

   Det går alltid att dagtinga med de människoskrivna lagarna, inför oskrivna och eventuellt gudomliga är i alla fall inte jag lika kaxig.

Synonymer