dimma
Substantiv
dimma
- (meteorologi) samling små svävande vattendroppar fördelade i luft mättad med vattenånga
- Besläktade ord: dimmig
- Sammansättningar: dimbild, dimblå, dimbälte, dimfri, dimgestalt, dimhölje, dimklädd, dimland, dimmantel, dimmjuk, dimmoln, dimomgjuten, dimregn, dimskepnad, dimslöja, dimstjärna, dimtung, dimtäcke, dimvärld, höstdimma, morgondimma, vårdimma
Synonymer
töcken, dimmolnÖversättningar
Översättningar
- bokmål: tåke (no) m
- danska: tåge (da) u
- engelska: fog (en), mist (en), haze (en)
- esperanto: nebulo
- finska: sumu (fi)
- franska: brouillard (fr) m, brume (fr) f
- färöiska: toka f
- isländska: þoka (is) f
- italienska: nebbia (it) f
- japanska: 霧 (ja) (きり, kiri)
- kroatiska: magla (hr) f
- latin: cālīgō f, nebula f
- malajiska: kabut
- medellågtyska: dake
- nederländska: mist (nl) m, nevel (nl) m
- nynorska: tåke f
- polska: mgła (pl) f
- ryska: туман (ru) m (tumán), мгла (ru) f (mgla)
- serbiska: magla f
- slovenska: megla (sl) f
- spanska: niebla (es) f
- tjeckiska: mlha (cs) f
- tyska: Nebel (de) m
- ungerska: köd (hu)
