drev

Substantiv

drev

  1. jaktmetod där en större grupp deltagare med hjälp av höga ljud och skrämseltaktik föser bytet mot en beväpnad grupp jägare; även om gruppen som utför den uppgiften
    Djuren flyr när drevet går.
    I gårdagens jakt blev två i drevet dödade av vådaskott.
    Sammansättningar: drevhund, drevjakt, drevkarl
  2. (bildligt) situation där en större och ofta inflytelserik grupp inom media vid samma tillfälle uppmärksammar en specifik fråga (t.ex. en skandal) och hetsar varandra
    Politiska skandaler utvecklas idag ofta till ett rent mediala drev.
    Sammansättningar: mediedrev
  3. drivande kugghjul

Synonymer

drevjakt, klappjakt, kugghjul

Etymologi

  1. Sedan 1750, av driva.
  2. Åtminstone sen 1990-talet av 1.
  3. Sedan 1718. Samma som 1.
jaktmetod
  • engelska: drive (en), beat (en), battue (en)
  • franska: traque (fr) f, battue (fr) f
  • polska: nagonka f
mediedrev
  • polska: nagonka f

Verb

drev

  1. böjningsform av driva