dryck

Substantiv

dryck

vätska som är drickbar; allmänt om det som går att dricka

Mat och dryck är förbjudna här.
en sort eller en mängd dryck (1.)

Min favoritdryck är äppelsaft, vilken är din?

Etymologi: Av fornsvenska drykker, av fornnordiska drykkr, varav även isländska drykkur, av urgermanska *drunkaz-, varav även fornengelska drync, varav engelska drink.

Besläktade ord: dricka, dryckjom

Sammansättningar: alkoholdryck, läskedryck, rusdryck, spritdryck

Fraser: till drycks

Synonymer

förfriskning

Översättningar

flytande föda

engelska: beverage^(en)
finska: juoma^(fi)
franska: breuvage^(fr) m, boisson^(fr) m
malajiska: minuman

nordsamiska: jugus
spanska: bebida^(es) f
tyska: Getränk^(de) n

sort eller mängd av flytande föda

engelska: beverage^(en), drink^(en)
finska: juoma^(fi)
franska: breuvage^(fr) m, boisson^(fr) m

japanska: 飲料^(ja) (inryou)
spanska: bebida^(es) f
tyska: Getränk^(de) n

översättningar som behöver granskas mot betydelse

armeniska: խմիչք (chmitjk)
estniska: jook^(et)

polska: napój^(pl) m
tjeckiska: nápoj^(cs) m