dunka

Verb

dunka

  1. giva dovt, vanligen upprepat genljud
  2. slå hårt, vanligen upprepade gånger, så att ett dovt ljud uppstår
    Fraser: dunka i ryggen
    Se även: ryggdunkning
  3. (basket) greppa korgen och samtidigt placera bollen i den
  4. (kurragömma) meddela att en viss gömmare är funnen och därmed försätta honom/henne ur spel
Besläktade ord: dunkare, dunkning

Synonymer

bulta, banka

giva dovt genljud
  • polska: walić (pl), bębnić (pl), stukotać
  • tyska: klopfen (de), pochen (de)
slå hårt så att ett dovt ljud uppstår
  • polska: walić (pl), bębnić (pl)