dunst

Substantiv

dunst

1. avgiven gas eller ångbildning, vanligen med viss lukt; även om dis, töcken; även om lukt, utdunstning

   Kaffet kokar ut i dunst och ånga.

   En dunst av flygbensin och avgaser driver in över byn.

   Det var en dimmig höstkväll; stadens alla osunda dunster trängde in i rummet.

   De utstrålar en unken dunst av otvättade kroppar och smutsigt hår, svett och nikotin.

   Besläktade ord: dunsta, dunstig

   Sammansättningar: utdunstning

   Fraser: slå blå dunster i ögonen

2. mycket fint hagel för ett finkalibrigt hagelvapen

   Hyperonymer: hagel

Synonymer

ånga, gas, dis, töcken, lukt, stank, odör, utdunstning