eklektisk

Adjektiv

eklektisk

1. som (ofta utan originalitet el. självständighet) väljer bland, består av el. rör sig med existerande uppfattningar, motiv, idéer, förebil­der o.d. utan att ge dem personlig prägel

2. Nordisk Familjebok, bd. 7, 1907: "eklekticism (av gr. eklégein, utvälja) kallas inom vetenskapen, särskildt inom filosofien, den metod, som kännetecknas deraf, att man i sin egen åsikt sammanför beståndsdelar ur föregående åsikter. Termen användes vanligen i klandrande bemärkelse och är såsom sådan berättigad, om eklektikern saknar förmåga att af de från olika håll komna delarna bilda något nytt med verklig inre enhet. På de sköna konsternas område betcknas som eklektiker alla bildande konstnärer, tondiktare eller skalder, som icke ega någon kraftig egenart eller icke ansluta sig till en bestämd konstriktning, utan sträfva efter att förena olika företrädares stilar."
3. Svenska Akademiens Ordlistas nionde upplaga refererar till eklekticism medan den tolfte förklarar ordet enligt ovan.

1. Eklektiska teori om internationell produktion (av John Dunnings) (eclectic theory of international production). (Observera att hos Dunning så används inte eklektisk i någon värderande bemärkelse.)

Synonymer

utväljande, prövande

Etymologi

Från grekiskans ἐκλεκτικός, eklektikos, "som väljer ut (det bästa)".

Användning

Observera att det svenska eklektisk följer tyskans Eklektisch, men skiljer sig markant från det anglosaxiska eclectic som närmast kan översättas med "mångskiftande".

Besläktade ord

• eklektiker
• eklekticism