elektromagnetism

Substantiv

elektromagnetism

(fysik) en av naturens fyra typer av växelverkan; ger upphov till elektricitet och magnetism

1893: Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar, Gustaf Robert Dahlander:

Plantés sekundära element kan framkalla kemiska verkningar, elektromagnetism o. s. v.

Besläktade ord: elektromagnetisk

Översättningar

grundläggande växelverkan

engelska: electromagnetism^(en)
finska: sähkömagnetismi^(fi)
galiciska: electromagnetismo^(gl)

isländska: rafsegulfræði f
polska: elektromagnetyzm m
tyska: Elektromagnetismus m, Elektromagnetismus^(de) m

Wikipedia har en artikel om: elektromagnetism