(dialektalt, regionalt)annorlunda; lite egen eller speciell; (lite) udda eller avvikande; inte som andra
I Norrland är vi lite eljest.
Vi måste acceptera att det finns folk som är, eller vill uppträda, lite eljest.
Jag vill visa genom det hus vi byggt att här kan man vara lite eljest.
Helgen som var blev ju lite eljest än vad som var planerat.
Adverb
eljest
(något ålderdomligt)annars; i annat fall, i vanliga fall, för övrigt; (juridik) av andra skäl, av någon annan anledning, på något annat sätt, i övrigt
Vem eljest?
Vad tycker du eljest om mitt förslag?
Det är nu det måste ske - eljest blir det för sent.
Som ledare strävar jag mot att försöka lyfta individen så att gruppens resultat blir större än eljest.
Det förefaller mig, som om våra intressen - eljest så vitt skilda - här för en gång skull kunna finna en beröringspunkt.
Den som eljest utan tillstånd bedriver arbetsförmedling mot ersättning döms till böter.
1978: Om folkdans, Ernst Klein (sammanställd och redigerad av Mats Rehnberg):
Icke ens den moderna jazzens eljest så segerrika, på en gång enkla och starkt manipulerande plastik har lyckats besegra hårda arbetsmuskler och impulsivt ungdomslynne, såsom var och en lätt kan övertyga sig om, om han tittar på en dans på landet.
Kyrkostolarna äro målade eldröda och den lilla läktaren utstyrd med lika artistiska målningar, som altartaflan. Eljest är det lilla templet gladt och inbjudande, och Finnarne göra vackra insamlingar för dess underhåll jemte kyrkoskuld [...]
Etymologi: Fornsvenska älläghis med flera former. Sammansättning av läghi, "läge", och en rot som liksom engelska else och första ledet i elände och Elsass (Alsace) går tillbaka till urgermanska *aljaz, av urindoeuropeiska *h₂el-, "bortom", som även är ursprunget till latin alius (varav bland annat alias, engelska alien), "annan", grekiska ἄλλος (jämför t.ex. allofon) med samma betydelse, svenska annan, engelska other, latin alter (varav alternativ, m.fl.).