emo

Substantiv

emo

  1. en musikstil som är en undergenre till rock
  2. person som lyssnar (mycket) på emomusik och är influerad av emokulturen
    Hanna är punkare och Jonas är emo
    Vi pratade med en emo på bussen idag.
    Etymologi: Via engelska avkortad form av emocore, i sin tur en sammandragning av emotional hardcore, (känslosam hardcore).
    Grammatik: Böjningen för betydelse 2 varierar. Plural-s brukar generellt ej rekommenderas i svenskan, men verkar vara mycket utbrett för just detta ord. Då detta är ett relativt nytt ord är det svårt att hitta rekommendationer för böjning i ordlistor, exempelvis finns ordet inte listat i SAOL. I betydelse 2 är det dock brukligt att böja ordet i utrum, då det här hänvisar till en person.
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: emo