engångsföreteelse
Substantiv
engångsföreteelse
- företeelse som endast inträffar en gång
- Jag hörde honom svära i morse, men det kan ju ha varit en engångsföreteelse. Petra säger att hon aldrig hört honom svära.
- Det där var inte bra gjort av dig. Jag hoppas verkligen det var en engångsföreteelse.
- Kvinnorna på jobbet vittnade om att mannens beteende inte var någon engångsföreteelse.
- Okej, jag följer med på diskoteket i kväll, men det här är en engångsföreteelse.