ente

Adverb

ente

  1. (skånska, talspråk) vardaglig stavningsvariant av inte, som är ett ord för förnekande av satsens påstående
    Gräd ente fassan! [Gråt inte farsan!] (albumtitel, w:Kal P. Dal, 1978)
    Nä, det förstår ju jag också att det är tänkt att vara roligt. Men "näää, de' va ente rolitt", som Henke [Larsson] skulle ha sagt. (ledare av Christina Lindström, Expressen.se, 22 april 2006)
    – Nu haur jau min sjäx gått irunt i parken tre gånger men ente hittat dom, klagar en äldre man som letar efter sitt sällskap i vimlet. (artikel, Sydsvenska Dagbladet, 2 september 2006)