faktotum

Substantiv

faktotum (oböjligt) n

• uttal: fak’tå:tum /fakˈtoːtɵm/ eller fak’to:tum /fakˈtuːtɵm/

1. hjälpreda, medhjälpare i allt möjligt
2. allt i allo

Etymologi

Från latinets facere ("göra") och totum ("allt").