flänga

Verb

flänga

1. fläka, riva upp flaga/remsa
2. (överfört) flå skinn
3. (vardagligt) hastigt fara runt, jäkta omkring från plats till plats (utan vila)

Etymologi: Av fornsvenska flängia (”piska, gissla”), nasalerad sidoform till flå. Motsvarande det danska flænge, ("riva av, fläka"), isländska flengia, ("piska, hudflänga").

Besläktade ord: fläng

Synonymer