fot

Substantiv

en mänsklig fot (1)

fot

uttal: /fuːt/

(anatomi) kroppsdel som finns längst ned på många djur som används främst för förflyttning.

Trampa mig inte på foten!
(oböjligt) ett föråldrat längdmått (i Sverige 0,2969 meter eller 0,296904 meter; internationellt [engelsk fot] 0,3048 meter)
nederdelen av fruktkroppen av en svamp

Se även: hatt

Etymologi: Av fornsvenska foter, av fornnordiska fótr, av urgermanska *fōtaz, av urindoeuropeiska *pṓds. Besläktat med isländska fótur, fornengelska fōt (engelska foot), fornghögtyska fuoz (tyska Fuß), latinska pēs (genitiv pedis; franska pied, spanska pie, italienska piede, portugisiska pé), klassiska grekiskans πούς (genitiv ποδός; grekiska πόδι), sanskrit पद्, pád, persiska پا, pâ, fornarmeniska ոտն, otn (armeniska ոտ, ot), lettiska pēda, litauiska pėda.

Sammansättningar

bladfot
fotabjälle
fotbad
fotboja
fotboll
fotbroms
fotfast
fotfetisch
fotfolk
fotfraktur
fotfäste
fotgängare
fotkedja
fotknöl
fotkyss
fotkäpp
fotled

fotlänk
fotmassage
fotmuskel
fotnot
fotpall
fotsid
fotspår
fotstock
fotstukning
fotsvamp
fotvalv
fotvårta
husfot
julgransfot
lampfot
plattfot
takfot

Synonymer

fossing

Översättningar

bokmål: fot^(no) m
bretonska: troad^(br) m
danska: fod^(da) u
engelska: foot^(en)
esperanto: piedo^(eo)
fiji: yava^(fj)
finska: jalka^(fi), jalkaterä^(fi)
franska: pied^(fr) m
färöiska: fótur m

Wikipedia har en artikel om: fot (kroppsdel)