fullkomlig

Adjektiv

fullkomlig

  1. som besitter en egenskap till (mycket) hög grad; riktig, verklig, genuin
    En fullkomlig främling satte sig bredvid mig.
    Du är fullkomligt galen!
    Antonymer: ofullkomlig
    Sammansättningar: fullkomlighet

Synonymer

fullständig, absolut, felfri, fulländad, hel, perfekt, total, komplett

Översättningar
  • bokmål: fullstendig, fullkommen
  • engelska: complete (en)
  • nynorska: fullstendig, fullkomen, fullkomen
  • tyska: vollkommen (de)