göteborgare

Substantiv

göteborgare

  1. person som är bosatt, eller har sitt ursprung, i staden Göteborg
    1931(?): I de ökända kvarteren i det ruskiga Marseille, Karl Gerhard:
    Göteborgaren skall ge mig rätt om han får följa mig // till de ökända kvarteren i det ruskiga Marseille.
person från Göteborg
  • bokmål: gøteborger m
  • engelska: Gothenburger (en)
  • spanska: gotemburgués m, gotemburguesa f
  • finska: göteborgilainen (fi)
  • franska: Gothembourgeois m, Gothembourgeoise f
  • italienska: gotemburghese mf
  • kurdiska: goteborgî
  • nynorska: gøteborgar m
  • polska: göteborczyk m
  • portugisiska: gotemburguês m, gotemburguesa f
  • ryska: гё̀тебо́ргский (ru) m (gjòtebórgskij), гё̀тебо́ргская f (gjòtebórgskaja)
  • tyska: Göteborger m, Göteborgerin f, Gotenburger m, Gotenburgerin f
  • ungerska: göteborgi