grunna

Verb

grunna

  1. (vardagligt) fundera djupt och noggrant
    Etymologi: Av fornsvenska grunda. Möjligtvis med betydelsepåverkan från medellågtyska grunden ("tänka ut").
    Vanliga konstruktioner: grunna på, grunna över

Synonymer

fundera, begrunda, eftersinna, grubbla, reflektera

fundera djupt och noggrant
  • polska: zastanawiać się (pl), rozmyślać (pl), dumać (pl)
  • tyska: grübeln