gräns

Substantiv

gräns

  1. den tänkta linje som avgör var ett geografiskt eller politiskt område slutar och ett annat börjar; i synnerhet var ett land börjar respektive slutar
  2. (matematik) ett värde i en ordnad mängd som är större än (respektive mindre än) samtliga element i en given delmängd
  3. en tänkt linje mellan vad som är acceptabelt beteende, och vad som inte är det

Synonymer

barriär, limit, ände

Besläktade ord

Sammansättningar

  • bristningsgräns
  • gränsdragning
  • gränsfall
  • gränsfrekvens
  • gränsgångare
  • gränshandel
  • gränshastighet
  • gränskontroll
  • gränslast
  • gränslinje
  • gränslös
  • gränsnytta
  • gränspendlare
  • gränspolis
  • gränspostering
  • gränsskikt
  • gränssituation
  • gränsstation
  • gränsstolpe
  • gränssträng
  • gränstrakt
  • gränsvakt
  • gränsvärde
  • gränsyta
  • gränsövergång
  • gränsöverskridande
  • kommungräns
  • riksgräns
  • smärtgräns
  • stadsgräns

Fraser

geografisk eller politisk
  • danska: grænse (da) u
  • engelska: border (en) (mellan två länder), boundary (en)
  • finska: raja (fi)
  • franska: frontière (fr) f
  • japanska: 国境 (ja)
  • jiddisch: גרענעץ f (grenets)
  • nederländska: grens (nl) u
  • ryska: граница (ru) f
  • tyska: Grenze (de) f
matematisk
  • engelska: bound (en)
  • franska: frontière (fr) f
  • ryska: граница (ru) f
  • tyska: Schranke (de) f
beteendelinje
  • danska: grænse (da) u
  • franska: frontière (fr) f
  • nederländska: grens (nl) u
  • tyska: Schranke (de) f, Grenze (de) f

Se även