gunst

Substantiv

gunst

  1. ynnest, bevågenhet; nåd; välvilja
    Fraser: (kollokationer) ha/få/vinna/etc någons gunst, stå högt i gunst hos någon
  2. favör, ynnestbevis, grace
Besläktade ord: gunstig, gunstling
ynnest, bevågenhet
  • polska: łaska (pl) f, życzliwość (pl) f, przychylność f
  • tyska: Gunst (de)
favör, ynnestbevis
  • franska: faveur (fr), grâce (fr)
  • nederländska: gunst (nl) f, begunstiging, genadigheid
  • polska: względy pl.
  • tyska: Gunst (de)