hämning

Substantiv

hämning

  1. (psykologi) psykologisk inställning som förhindrar ett visst beteende
    Hon kände inga hämningar när hon sköt ihjäl medpassagerarna i vagnen.
    Strunta nu helt i era hämningar så kan vi spela in porrfilmen!
    Klas lider av vissa hämningar som gör att han inte kan tala inför publik.
    Besläktade ord: hämningslös

Synonymer

hinder, spärr, blockering, broms, hämsko, inhibition

hinder
  • bokmål: hemning
  • engelska: inhibition (en)
  • polska: zahamowanie n, hamulec (pl) m
  • tyska: Hemmung f
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: hämning