halvö

Substantiv

halvö

  1. (geografi) landområde som till stor del, men inte helt, är omgivet av vatten
    Exempel på halvöar är Skandinaviska halvön och Kolahalvön.
landområde som till stor del är omgivet av vatten
  • bokmål: halvøy (no)
  • danska: halvø (da) u
  • engelska: peninsula (en)
  • estniska: poolsaar (et)
  • finska: niemimaa (fi)
  • franska: presqu'île (fr) f, péninsule (fr) f
  • grekiska: χερσόνησος (el) m (chersónisos)
  • italienska: penisola (it) f
  • nederländska: schiereiland (nl) n
  • polska: półwysep (pl) m
  • portugisiska: península (pt) f
  • ryska: полуостров (ru) m (poluostrov)
  • spanska: península (es) f
  • tjeckiska: poloostrov (cs) m
  • tyska: Halbinsel (de) f
  • ungerska: félsziget (hu)