hejare

Substantiv

hejare

• uttal: 'hä,jarä

1. (vardagligt) person som utmärker sig genom att vara exceptionellt bra på något

   Du är en riktig hejare på att sparka fotboll!

   Vanliga konstruktioner: vara en hejare på något, vara en hejare på att göra något

   Etymologi: Sedan 1893, av 2.

2. redskap för smide bestående av en tyngd som höjs med maskin- eller handkraft

   Etymologi: Sedan 1752 av tyska Heier med samma betydelse. Av nederländska heien (”påla”). Eventuellt besläktat med hej.

Synonymer