helljus

Substantiv

helljus

  1. en typ av främre belysning hos en bil (och vissa andra fordon) som lyser starkare än det vanliga halvljuset och används för att i mörker erhålla maximal upplysning och sikt framåt för bilens förare, men som också riskerar att blända mötande trafikanter (och därför t.ex. inte får användas vid möte)
    Nu kan du sätta på helljuset igen.
    Se även: halvljus