heptagon

Substantiv

heptagon

  1. (geometri) polygon med sju hörn
    Etymologi: Från grekiska επτα (hepta, talet sju) + γωνία (gonia, vinkel)
    Hyperonymer: polygon

Synonymer

sjuhörning

Översättningar
  • engelska: heptagon (en)
  • finska: seitsenkulmio, heptagoni
  • ryska: гептагон (ru) m, семиугольник (ru) m
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: heptagon