hermelin

en hermelin i sommarpäls

Substantiv

hermelin

  1. en art (Mustela erminea) inom däggdjursfamiljen mårddjur (Mustelidae); individ av arten hermelin

Synonymer

lekatt

Etymologi

Av fornsvenska hermelin, av medelhögtyska hermelin. Av fornhögtyska harmo (”vessla”) med en diminutivändelse (jämför tyska -lein). Av urgermanska *harmô (”vessla”).

mårddjur
  • bokmål: røyskatt (no) m
  • danska: lækat (da) u, hermelin (da)
  • engelska: ermine (en), stoat (en)
  • estniska: kärp
  • finska: kärppä (fi)
  • franska: hermine (fr) f
  • färöiska: roysikøttur m
  • isländska: hreysiköttur (is) m
  • italienska: ermellino m
  • lettiska: sermulis
  • litauiska: šermuonėlis
  • nynorska: røyskatt m
  • polska: gronostaj (pl) m
  • spanska: armiño (es) m
  • tyska: Hermelin (de) f