holmgång

Substantiv

holmgång

  1. under vikingatiden förekommande duellform där man på en ö (holme) stred mot varandra tills endera part dog
    Det har nu gått fem år sedan dagens regler för arbetskraftsinvandring infördes efter en lång och krokig politisk holmgång.

Etymologi

Sedan 1697, av isländska hólmganga med samma betydelse.

Fraser