horunge

Substantiv

horunge u

1. (vulgärt, nedsättande, mer förr) barn avlat utanför äktenskapet, oäkting

   2002: Bröllop och jäkelskap:

   Lennart: Jag vet hur det ligger te. [...] Inga har gått och blitt mä barn mä nån annan och nu kan ho' inte stå där ogifter mä skammen och en horunge.

2. (vulgärt, nedsättande) yngre person
3. (typografi) ofullständig rad överst på en sida, följt av nytt stycke; detta skönhetsfel bör avhjälpas genom ombrytning; än värre är dubbel horunge

Synonymer