isoton

Adjektiv

isoton

  1. (cellbiologi, fysiologi, om en lösning) som inte får en cell omgiven av lösningen att ändra volym, eftersom koncentrationen av osmotiskt aktiva partiklar som inte kan passera cellmembranet är densamma i lösningen som i cytosolen
    En vattenlösning av natriumklorid med koncentrationen 9 g natriumklorid per liter är isoton.
    Se även: hypoton, hyperton

Substantiv

isoton

  1. (fysik) en klassificering av atomer, där två olika isotoner har samma antal neutroner men olika antal protoner
    Se även: isotop

Synonymer

isoosmotisk

Översättningar
  • engelska: isotone (en)
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: isoton