järtecken

Substantiv

järtecken

  1. (genom gudomlig eller annan övernaturlig makts inblandning) händelse som uppfattas som ett tecken på någots sanning eller som varslar om framtida händelser; förebud eller tecken på något
    Etymologi: Av fornsvenska iærtekn , iærtighne m.fl varianter, n (direkt besläktat med danska jærtegn, isländska jarteikn). Troligen bildat från ett adjektiv (iarkn), motsvarande gotiska *

    Synonymer

    omen, varsel