kakel
Substantiv
kakel
- en keramisk platta som vanligen används som beklädnad av väggar i badrum eller i kök, eller runt vissa eldstäder, så kallade kakelugnar
- Sammansättningar: kakelplatta, kakelugn, kakelskärare
Översättningar
Översättningar
- bokmål: kakkel m
- engelska: tile (en)
- finska: kaakeli (fi)
- nynorska: kakkel m
- spanska: azulejo (es)
- tyska: Kachel f
