kammare

Substantiv

kammare

  1. rum främst avsett för privat bruk, såsom exempelvis sovrum; boningsrum
  2. rum (med välvt tak)
  3. (anatomi) om bådadera av de rum i hjärtat varifrån blodet pumpas ut i artärerna
  4. ett utrymme för krut i äldre skjutvapen
Etymologi: Av fornsvenska kamar. Besläktat med danska kammer, norska kamar, isländska kameri, kamarr, tyska Kammer, engelska chamber, franska chambre; av latinska camara (”valv, välvt tak i rum”), i senlatin med betydelsen "gemak, rum". Besläktat med kamera.
Besläktade ord: kammarflimmer, kammarjunkare, kammarmusik, kammarorkester, kammarrätt, kammaråklagare, kammarvätska
Fraser: Venus kamrar

Synonymer

hjärtkammare, hålighet, rum, sovgemak

Se även

rum främst avsett för privat bruk, såsom exempelvis sovrum
  • tyska: Kammer (de) f, Stube (de) f
rum (med välvt tak)
  • tyska: Kammer (de) f, Gewölbe (de) n
om bådadera av de rum i hjärtat varifrån blodet pumpas ut i artärerna
  • tyska: Kammer (de) f