kantarell
Substantiv
kantarell u
- (mykologi) gul, trattformad, ätbar svamp av arten Cantharéllus cibárius, i släktet Cantharellus, i familjen kantareller (Cantharellaceae); en av de vanligaste matsvamparna i Sverige
- Den som vet många ställen i skogen där man på sensommaren och hösten kan finna kantareller är en rik och lycklig människa.
- Kohyponymer: höstkantarell, trattkantarell
- Sammansättningar: kantarellstuvning, kantarellställe
- Fraser: herr och fru Kantarell
- Etymologi: Från engelska och franska: chanterelle; Av latinska cantharellus (”liten bägare”), diminutiv till cantharus; Av grekiska κάνϑαϱος (kantharos, ”dryckeskärl”).
Översättningar
gul, trattformad svamp
- bokmål: kantarell
- danska: kantarel
- engelska: chanterelle (en)
- finska: keltavahvero (fi), kantarelli (fi)
- franska: chanterelle (fr) f, girolle (fr) f
- isländska: kantarella f
- italienska: gallinaccio m
- polska: kurka (pl) f, pieprznik (pl) m, lisica (pl) f
- ryska: лисичка (ru) f
- spanska: cantarela (es) f
- tjeckiska: liška (cs) f
- tyska: Pfifferling (de) m
- ukrainska: лисичка
