kebab

Substantiv

kebab

  1. tunnskuret kött (ursprungligen lammkött) som träs upp på ett roterande grillspett och sedan skärs av allteftersom det blir färdigstekt
  2. turkisk rätt med ovan nämnda kött serverat i pitabröd
    1994: Hans Majestät Konungens jultal, Carl XVI Gustaf:
    Pizza, pasta, hamburgare och kebab hör idag till vår vardagsmat.
Etymologi: Av turkiska kebap, av arabiska كباب (kabāb) eller persiska کباب (kabâb).

Synonymer

kötträtt

Sammansättningar

kött
  • danska: kebab
  • esperanto: kebabo
  • turkiska: kebap (tr)
  • tyska: Döner (de)
rätt
  • engelska: doner kebab (en)
  • tyska: Kebab m