knöl
Substantiv
knöl
- konvext (utåtbuktande) område på en annars (lokalt) plan yta
- Det blev en liten knöl på väggen under tapeten.
- uppsvälld jordstam hos vissa växter (potatis, krokus mfl...)
- Potatisen är vår godaste knöl.
- Sammansättningar: knölbegonia, knölbräcka, knölklocka, knölrot, knölstam, rotknöl, stamknöl
- (vardagligt) (cancer-) svulst
- Hon upptäckte en knöl i ena bröstet.
- (vardagligt) ohyfsad eller på annat sätt otrevlig person
- Han betedde sig som en riktig knöl.
- Etymologi: Snarast av ett icke anträffat fornsvenskt knyl.
- Besläktade ord: knölig, knöla
- Sammansättningar: knölros, knölsvan, knölval
Synonymer
knuta, utbuktning, bula, klump, kulleÖversättningar
konvext område
- franska: bosse (fr) f
- polska: guz (pl) m, guzek (pl) m, gruzeł m
- tyska: Beule (de) f
uppsvälld jordstam hos vissa växter
- finska: mukula (fi)
- franska: tubercule (fr) m
- polska: bulwa (pl) f
- tyska: Knolle (de) f
cancersvulst
- franska: tumeur (fr) f
- polska: guz (pl) m
- tyska: Knoten (de) m
ohyfsad eller på annat sätt otrevlig person
- franska: butor (fr) m, butorde (fr) f
- polska: cham (pl) m, chamuś m
- tyska: Lümmel (de) m
