kompanjon
Substantiv
kompanjon
- följeslagare, kumpan
- bolagsman
- associerad
- kompanjon kallas den person med vilken man driver ett gemensamt, ekonomiskt företag - man driver det 'i kompanjonskap'.
Synonymer
delägare,
partner,
medhjälpare
Etymologi
Av franska compagnon , av latin com (kon-), tillsammans med, och pants, bröd; alltså, som delar bröd med en annan . Kompanjon är sannolikt ursprunget till det numera vanliga kompis .
Besläktade ord
Översättningar