kongruens

Substantiv

kongruens

1. överensstämmelse

   Antonymer: inkongruens

   Besläktade ord: kongruent, kongruera

2. (grammatik) det att ord i en fras böjs enligt eller följer huvudordets grammatiska egenskaper, som genus, numerus, kasus eller species

   den förbjudna tanken: de två första orden i frasen följer huvudordets species (bestämd) och genus (utrum)

Wikipedia har en artikel om: kongruens