krock
Substantiv
krock
- kraftig sammanstötning, särskilt mellan fordon, men även personer eller andra ting, ofta med skador som följd
- Krocken mellan fotbollsspelarna var så kraftig att båda fick lämna planen.
- I morse skedde en allvarlig krock på motorvägen med många skadade.
- det att två eller flera planerade händelser inträffar vid samma tid
- det att hända samtidigt som
Synonymer
sammanstötning,
kollision,
kollidera,
krasch,
smäll
Besläktade ord
Sammansättningar
- kraftig sammanstötning
- frontalkrock (om fordon)
- krockkudde
- krocksäkerhet
- kökrock
- seriekrock (om fordon)
Se även
Översättningar
kraftig sammanstötning
- engelska: collision (en)
- finska: yhteentörmäys
- japanska: 衝突 (ja) (shoutotsu)
- katalanska: col·lisió (ca)
- spanska: colisión (es), choque (es)
- tyska: Zusammenstoß (de) m