kuf

Substantiv

kuf

  1. person som avviker från det som anses normalt; underlig (och enstörig) person
    Användning: En kuf är inte en nörd. Kufen frodas i klena sociala nätverk och har få om ens några vänner. Nördarna däremot kan vara rena myrstacken. En kuf är ett ofta något äldre original.
    Etymologi: Sedan 1900. Av kufisk. Ordet spåras till den arabiska skriften som utvecklades i staden Kufa nära Bagdad i Irak. Kufisk skrift är en ovanligt svårläst skrivstil som bland annat användes på mynt som ursprungligen kom därifrån.

Synonymer

original, excentriker, särling, ensling, enstöring, kurre, stofil

underlig person
  • engelska: freak (en), oddball (en), crank (en), weirdo (en), crackpot (en), nutjob (en)
  • japanska: 変人 (ja) (へんじん, henjin), 奇人 (きじん, kijin)
  • polska: dziwak (pl) m, oryginał (pl) m, cudak (pl) m