kvar

Adverb

kvar

• uttal:

1. som återstår
2. som ännu befinner sig på åsyftad plats

   Jag har bara en tjuga kvar av min månadspeng.

   Vi har bara några få biljetter kvar till kvällens föreställning.

   Polisen stannade kvar på brottsplatsen under eftermiddagen.

   Vi stod kvar ute på trappan trots att det började regna.

Etymologi: Av fornsvenska kvær, , kvarr ("lugn, stilla"). Av urgermansk rot *kwerru-. Sannolikt besläktat med lettiska gurstu, gurst ("bli matt, mattas") och litauiska gurti ("mojna").

Sammansättningar: kvarbliven, kvarboende, kvardröja, kvarglömd, kvarhava, kvarhålla, kvarleva, kvarlåtenskap, kvarlämnad, kvarsittning, kvarstå, kvarställa, kvarvarande

Synonymer